fredag 31 januari 2014

Fest i "Gubbadagis"

Klockan sex i går kväll hade Ronny, som är en pensionerad sjökapten, bjudit in ett gäng trevliga "gubbar" till en lite festligare sammankomst i "Hoddan" som ligger på hamnplanen i Gamla Lerberget. Enligt maken dryftade man en hel del viktiga frågor. Hmmm?
Det var Janne rovfiskare, som kallas så för att han är skicklig på att drar upp fisk, Pär som även kallas Fransmannen, han har ett hem i Frankrike och kör en fransk bil som även är franskregistrerad, Rolle som heter Rolf, Lennart, Ola brandman som är Ronnys bror, Christer som även kallas för Snobben eftersom han har den lille seriehunden på sin kranbil, och så maken som ibland kallas för Janne rökare eftersom han är fena på att röka sill.

Ronny bjöd på riktigt maffiga lyxlandgångar, enligt maken "stora som tangentbordet på min dator" samt lämpliga drycker därtill.

När maken kom hem klockan fyra i morse satte han sig på min sängkant och undrade om jag var vaken. (?!) Han ville tvunget visa mig ett foto som han tagit med sin mobil. Titta sa han entusiastiskt, en sån landgång! Där var både sill, lax, rökt ål, flera sorters köttpålägg, mimosasallad och olika sorters ostar. Fenomenalt god!
Uppriktigt sagt så var jag inte speciellt intresserad just då.

Maken sov länge idag. När jag kom hem klockan ett, efter att ha varit ute och handlat, höll han precis på att avsluta sin frukost. Den var ovanligt liten idag.

Det har snöat ymnigt hela dagen, så att ge sig ut till fots var inte att tänka på. Jag körde till badhuset och simmade. Tyvärr kom jag samtidigt som det var babysim. Det verkade som om alla hade minst ett storasyskon med sig, det var mycket gråt och skrik i dusch och omklädningsrum. Ett barn skrek för att det inte fick duscha länge nog, ett annat skrek för att det var rädd för att duscha. En skrek för att hon absolut inte ville ha kläder på sig. En skrek för att hon inte fick på sig kläderna. Ett par småkillar sprang omkring nakna, halkade givetvis omkull och slog sig. Mammorna skrek också för att överrösta barnen, försökte få dem att ligga stilla så att de kunde sätta blöjor på både storasyskon och bebisar, samt försökte muta de stora med bananer, godis och läsk. Bebisarna skrek i sina bilbarnstolar, en del tystades med napp. Det var mammor, barn, våta badkläder och handdukar, leksaker och allt möjligt annat på bänkar och golv. En mormor satt och försökte trösta sitt gråtande barnbarn, en liten kille på 8 veckor. Han gick också på babysim.
Att lyssna på så mycket ihållande skrik och så många decibel är jobbigt.
Jag snabbade mig att komma därifrån.

torsdag 30 januari 2014

Full vecka med motion och musik

Har det hänt något sen sist jag skrev? Jadå, en hel del.
I måndags jobbade jag som ledsagare. Vi var i "Kyrkstugan" i Viken som tillhör kyrkan. Det bjöds på fika och underhållning av ett gäng trallglada pensionärer, både kvinnor och män, som sjunger (inte i stämmor) i en kör som heter "Delfinerna". Varför den heter så? Jo delfiner dyker upp lite varstans. Småtrevligt.

Tisdag eftermiddag var jag och simmade. Jag avverkade 1100 meter, men hade energi till fler längder. Fast där var för många i bassängen. Jag tröttnade på att hela tiden sicksacka runt dem för att komma förbi.

I går vid lunchtid tog jag en rask promenad på 1,5 timma. Det snöade och blåste men klädd i en lång dunjacka, toppluva, tumvantar i lammnappa och dubbar under kängorna gick jag mig varm. Halv fem hade jag tid hos en massör som höll på med mig i en timma. Inte tillräckligt hårt men skönt.

Även idag har jag jobbat som ledsagare. Vi var på Stadsteaterns soppteater. Dagens föreställning hette "Champagnebubbel". Vi fick njuta av opera, operett och musikal som framfördes av Suzanne Flink sopran och Johan Palmqvist tenor, båda från Malmöoperan. Tyvärr kom vi dit lite sent men fick ändå rätt så skapliga platser. Fast det var svårt att ta ett bra foto.


Vi presenterades ett pärlband av musik ur Czardasfurstinnan, Läderlappen, Glada Änkan, La Boheme och flera andra välkända verk från musikteaterscener. Vid pianot satt maestro Tomas Johnsson. Åh! Vi njöt av varenda välklingande ton. På dagens meny stod det krämig tomat- och saffranssoppa med fisk. Mycket gott.

söndag 26 januari 2014

"Öresund Cup" med start i Landskrona

Maken har deltagit i "Öresund Cup". Landskronabåtarnas populära torskfisketävling som gick av stapeln den 25 och 26 januari. Det är pilkfiske på djupt vatten, det vill säga mellan 30-50-meters djup. Sundets torskkung skulle koras. Det kan jag ju säga, att det blev inte maken.
Han påstår att han inte behöver gå på gym och lyfta skrot. Det räcker med att åka ut och fiska. Han använder en 500 grams pilk. Den rycker han minst 20 (eller närmare 25) gånger per minut, vilket blir 600 kg/timman. De är ute och fiskar i 7 timmar, under 5 av dessa blir det minst 3000 kg skrotlyft per dag. På två dagar blir det 6000 kg. Inte illa. Han drog upp några småtorskar som inte höll måttet, de åkte tillbaka i sjön. Det enda godkända han drog upp och tog med sig hem var en liten sej. Nu ligger den filead i frysen.
I kväll känner maken av i armarna att han har lyft skrot (ok då, pilkar) ansiktet är högrött av vind och kyla och han är jättetrött.

Själv har jag mest hållit mig inomhus. Städat, tvättat, manglat och strukit. Inte alls kul men nödvändigt.
I dag har jag även fått lite frisk luft. Jag gick in till Höganäs och vände. Det tog lite tid för jag stannade några gånger och pratade med bekanta.
I kväll har vi ätit hönsfrikassé, mycket gott.



De här lite skamfilade snögubbarna som står i Gamla Lerberget, kommer nog, om man ska tro SMHI, att få ett relativt långt liv. I bakgrunden till höger om bänken, syns ett container fartyg (orange) som kör med bilar.

söndag 19 januari 2014

Fastlagsbullar och Ejdrar

Lena och Lars tittade in i går med kartong från Kakboden. Den innehöll fyra stora wienerfastlagsbullar. Jag satte på en kanna Zoegas. Själen mådde väldigt bra efter den fikan. Huruvida det var nyttigt för figuren kanske vi inte ska forska i.

I dag körde vi och lämnade tillbaks en fotobok som vi fått låna av Birgitta och PM. De lät göra den efter en resa till Kuba som de gjorde för två år sedan. Senare i vår åker maken och jag dit. Det kan vara bra att få lite tips om sevärdheter och allmän information om både Havanna och Varadero där de bodde och där vi också ska bo.
Ett par andra vänner här i byn, Berit och Christer, är där nu. De kommer hem i slutet av månaden. Det ska bli intressant att höra vad de har att säga om Kuba.

Efter en kortare inköpsrunda till Lidel i Höganäs körde vi ut till Mölle. Bilarna som var ute och körde var lätträknade, fotgängarna var ännu färre. Ja vad katten skulle man ute och göra. Man riskerade ju hälsan på både gång- och vägbanor. Det var blankis, isvalkar och snövallar så det gällde att ta sig fram försiktigt. Det var dessutom rejält blåsigt. Usch och brrr!




Vi såg en märklig syn i Mölle. Från stranden och så långt ögat kunde nå ut på havet låg det 10.000-tals fåglar och guppade på vågorna. De täckte stora delar av vattenytan från strax utanför hamnen och till Kullaberg. Det var väldigt lågt vattenstånd och de dök hela tiden så vi tror att det fanns gott om mat där. Jag
tittade i fågelboken när jag kom hem och det såg ut att ha varit Ejder.

En som inte räds kylan är PM. I morse cyklade han som vanligt på söndagarna från Lerberget och in till Höganäs för att basta och hoppa i havet. Men han tyckte att vattentemperaturen var väl låg idag, bara 1,2 plussgrader. Ännu mer brrr!

fredag 17 januari 2014

Tulpaner och en massa snö

Det här va väl ändå onödigt. Jag menar snön som nu har vräkt ner sedan i går. Visst, det lyser upp och är vackert, men ändå.  Det hade varit bättre om det kommit till jul.
Maken skottade uppfarten till carporten i morse, så att jag lättare kunde köra ut. Hela eftermiddagen har det snöat ymnigt och det håller fortfarande på nu sent i kväll. Dessutom har det blåst en en friskt ostan.
Nu är snödropparna helt gömda i snön, men de klarar sig nog.

Dagen har blivit 46 minuter längre sedan vintersolståndet.
I går köpte jag 20 rosa, härligt krispiga tulpaner. Det om något är väl en föraning om våren.


Nu ska jag fortsätta titta på filmen "Taxi driver" från 1976 med bland andra Jodie Foster och Robert De niro. Båda ser väldigt unga ut och är det också.

onsdag 15 januari 2014

Dunkers, "A kick out of Africa"

Idag har jag jobbat som ledsagare några timmar. Jag hämtade kvinnan som jag hjälper klockan två. Vi började med att köra till ett litet kondis i Norra Hamnen. Där handlade min "brukare" ett bröd och några kakor, det kostade 140 kronor! Därefter körde vi in till Dunkers och tittade på utställningarna. Helsingborg från förr var verkligen intressant. Den här gamla P-automaten till exempel. Enligt texten på automaten kunde man kunde lägga på som mest en krona. Då fick man stå på parkeringen i fyra timmar. Alltså kostade det 25 öre i timmen. Undrar hur mycket bensinen kostade då? Enligt Uno-X bensinprislista år 1966, kostade premium 82 öre, regular 80 öre och oljeblandad (2%) 85 öre litern. År 1974 kostade 98 oktan 91 öre litern.
Ack ja, det var tider det.  



Efter rundvandringen på första våningen åkte vi upp till tredje våningen och tittade på utställningen "A kick out of Africa". Det är den danska fotografen Tine Hardens kärleksförklaring till det afrikanska folket och en passionsförklaring till fotbollen. Tiden gick fort. Jag lämnade av min "brukare" klockan fem.
I kväll har vi ätit stekt sill och mjukstekt lök, potatismos med persilja, rårivna morötter och lingonsylt. Jättegott.
  



















































































torsdag 9 januari 2014

Malmö Opera och Miss Saigon

Maken var ute och fiskade igår. Nä, men de var väl oväntat! De 2 damerna och 25 männen som åkte ut med båten, drog tillsammans upp ca 300 torskar, varav maken landade 15 stycken. Här ligger de uppradade utanför Reträtten, det vill säga friggeboden.


Han fick sällskap av två små bröder, Arvid och Valter, som konstaterade att de hade liknande overaller alla tre. Småkillarna tittade storögt på fiskarna.
Maken ringde Robert som kom hit och hjälpte honom att rensa och filea. Det blev ca 8 kg fileer. Robert fick hälften med sig hem. Maken rökade några av fileerna med citronpeppar på. Det blev inte alls så dumt.

Skepparen på båten åker föresten till Panama i morgon för att fiska. Han jobbar med fiske och vad gör han när han har semester? Åker och fiskar! Snacka om intresse.

I går kväll körde jag in till Malmö Opera och tittade på Miss Saigon. Salongen var fullsatt. Ah! Det var verkligen en både se- och inte minst hörbar föreställning. Jag njöt alla de tre timmarna som föreställningen varade. Tiden gick fort. Handlingen utspelade sig i Saigon (= Ho Chi Ming City) i Vietnam och Atlanta i USA. Jag har semestrat i båda städerna. Jag skulle i första hand vilja åka tillbaka till Vietnam.

Något som förvånade mig var, att en kille i 20-årsåldern, hade en tjock röd stickad mössa nerdragen i pannan och över öronen på sig hela föreställningen. Hans tjejkompis hade förutom nylonstrumpor och minichorts, på sig en lång halsduk virad om halsen och en tjock och bylsig Canada gos jacka, både halsduken och jackan behöll hon på sig hela tiden.
Är ungdomen nu för tiden ovanligt frusen? Åtminstone upptill.


Den här vackert pyntade granen stod i  foajen.

tisdag 7 januari 2014

Motionssimning med förhinder

Usch, jag är så trött på det här gråa vädret med regn och fem plussgrader. Maken gick ner på piren och kastade, han hoppades givetvis på att få en öring eller lax, men det smög sig även idag.
Själv körde jag till simhallen, trodde att där skulle vara lugnt, men hej vad jag bedrog  mig.
Barnen börjar inte skolan förrän i morgon, så där var fullt med ungar, föräldrar och mor- och farföräldrar.
Ljudnivån var emellanåt olidligt HÖG, inte bara i bassängen utan även i duschrum och omklädningsrum.

Badvakterna hade dålig koll. Halva bassängen är avdelad för motionssimmare, men även där simmade barnen kors och tvärs. Till slut tröttnade jag och gick upp och sa åt en badvakt att ingripa.
Jag vill inte riskera att ofrivilligt råka sparka till ett barn och jag vill inte heller stanna upp eller simma extra rundor för att undvika kollision. I ren irritation simmade jag några extralängder för att bli av med ilskan. Jag hörde att det var mer än jag som knorrade och sa ifrån, och det hjälpte. Ja, ja vi får hoppas att det inte upprepas, men hädanefter ska jag försöka undvika att gå dit när det är skollov.

måndag 6 januari 2014

Residenset i Malmö Trettondagsafton

Även den här Trettonaftonen var vi bjudna till Meta och Lars i deras Residens i Malmö. Det är en fantastiskt vacker byggnad och det är en förmån att få gå runt och titta och njuta av den vackra, historiska interiören.
Värdparet är pålästa och delger oss gärna Residensets historia och berättar om de som tidigare har residerat där. Mycket intressant.

I hallen hänger ett porträtt av Karl den femtonde.


Meta och Lars är ett fantastiskt värdpar. Till den här kvällen hade de både komponerat och själv tillagat en underbart god trerättersmiddag.


I Karl den femtondes gula salongen tog jag det här fotot på från vänster Lars M, Bengt-Åke, Janne (dvs maken), vår värd Lars P och Carl-Olof.

Därefter blev vi damer fotograferade framför tavlan som Karl den 15:e själv har målat. Han dog för övrigt i det här rummet.


Från vänster står jag, Ingela, Lena, värdinnan tillika landshövdingen Meta (Margareta Pålsson) och
Ann-Marie.
Tänk, i mina ormskinnssandaletter med hög cigarettklack som jag har på mig här, har jag dansat mycket, bland annat många turer i argentinsk tango och Cha cha. Det är väl tveksamt om jag skulle klara det idag. Åtminstone inte i de här skorna.


Efter kaffet, som vi intog i den aprikosrosa salongen, provade Lena och jag klangen hos flygeln. Lena kunde åtminstone spela "Kalle Johansson". Det kan inte jag.


Meta och Lars har naturligtvis även en privat våning i residenset. Här sitter Meta och jag i den och har det trevligt, till vänster sitter Ann-Marie, det är sent, eller eventuellt tidigt på Trettondagen. Utanför fönstret syns Stortorget i Malmö.


Lars M och jag såg att inte mindre än fyra vita limousiner hade parkerat precis utanför Residenset, så vi gick ut, hämtade lite frisk luft och tittade på dem . De väntade på ishockeycelibriteter. Sveriges juniorer tog silver. En av limousinchaufförerna gav mig ett av deras plastade visitkort. Vad jag nu ska ha det till? Jag brukar ju inte åka limousine. Har för övrigt aldrig gjort det, men vem vet, det kanske kan bli av någon gång.  Nåja, hur som helst så det blev ett bra foto på Lars M och mej.

Klockan nio i morse gick vi ner i köket och träffade de andra för att äta en gemensam frukost. Det tog tid för vi satt och småpratade länge. När vi långt om länge var klara, tackade vi vårt värdpar, hämtat våra packningar och tog farväl av varandra. Vår värd Lars låste upp och  öppnade grindarna så att vi kunde köra ut. Vi var hemma vid tolvtiden. Även om vi hade förmånen att sova i jättefina sängar, så är vi duktigt trötta i dag. Maken har redan gått upp och lagt sig. Jag går nog snart efter honom.

Gå gärna tillbaka och titta in på förra Trettondagsaftonen. Jag publicerade det söndagen den 6:e januari 2013. Vi har inte ändrat oss mycket. Eller?




lördag 4 januari 2014

Hundraåringen är klart sevärd. Tji lax.

Laxfisket är lovligt nu, så jag triggade maken att gå ner och kasta från piren. Flera som stått där och kastat har fått fina fiskar. Maken stod där i flera timmar men det blev inget napp, av vare sig lax eller någon annan fisk.
Jag körde in till Helsingborg och gick på bio. Klockan ett gick filmen "Hundaraåringen som klättrade ut genom fönstret och försvann". Jag hade en fribiljett som gick ut den 22 januari, så det var ju hög tid att använda den. Filmen var sevärd. Det var väl ingen större konstnärlig upplevelse, men den lockade fram ett och annat skratt och många leenden, och det är ju bra så.

I kväll ska jag titta på "Stjärnorna på slottet". Det verkar lovande.

fredag 3 januari 2014

På havet och i bassängen

Även idag har en blek januarisol lyst upp det färglösa landskapet. För ovanlighets skull  började det inte blåsa förrän sent i eftermiddags. I både luften och i vattnet har det varit plus fem grader.


Maken har varit ute på havet idag. Efter en sjutimmars fisketur kom han hem med åtta fina torskar. De vägde från cirka fyra kilo och neråt. De är nu fileade och ligger i frysen. Det blev drygt fem kilo filéer.

Själv har jag varit i vattnet. Närmare bestämt i simhallen. Där simmade jag som vanligt tusen meter. Tack och lov så är halva bassängen avdelad för oss som vill motionssimma.
Det var många barn där idag och de hade sina föräldrar eller annan vuxen med sig. Anledningen var att barnen fortfarande har lov från skolan och föräldrarna har tagit fritt i mellandagarna.

I kväll har vi ätit kokt rimmad oxbringa och potatismos blandat med mosade morötter och persilja. Till detta hade vi riven pepparrot. Det var väldigt gott, och förmodligen också nyttig mat.

onsdag 1 januari 2014

Leif GW Persson

God fortsättning på 2014. Det var första gången som jag skrev det nya årtalet. 
Hoppas att alla mår som de förtjänar - det vill säga bra.

Lena bjöd som vanligt på mycket och god mat. När vi hälsats välkomna bjöds vi på små kex med  foie gras (gåslever) och en liten klick fikonmarmelad, till detta fick vi ett glas gott Suternesvin. De här läckerheterna  hade Ann-Marie och Carl-Olof haft med sig.



Det här festlig dukade bordet hade en vacker blomsterdekoration som Lena också hade gjort. Den bestod av vita rosor, vit brudslöja och grönt. Vid bordet satt förutom värdparet, Nisse, Ann-Marie och Carl-Olof, Ingela och Bengt-Åke, maken och jag. På tallrikarna skulle snart sättas ytterligare en tallrik med generösa klickar svensk löjrom, creme fraiche, fint hackad rödlök, ruccola och smörstekta trekanter av franskbröd. Umm, det var himmelskt gott. Ingela och jag var som vanligt chaufförer (självvalt). Lena hade köpt alkoholfritt vin till oss. Både vitt, rött och mousserande vitt som vi skålade in det nya året i. Det var omtänksamt. Nisse och Lars hade köpt en fyrverkerilåda, med 60 skott i, den var större än en normal drickaback. Oj så många och stora stjärnfall den innehöll.

Vid tolvslaget är det många som avger nyårslöften. Då har man bestämt sig för att börja leva sundare. Man ska sluta röka, dra ner på alkoholen, äta mindre och sundare samt förstås börja motionera. Ack ja, det brukar märkas i simhallen där jag går. I början av året är där alltid mycket nytt folk, men det brukar tunnas ut efter ett tag. Visst är det bra att man vill ta tag i sitt liv, det har jag själv gjort många gånger. Går det inte första gången, så kan det gå andra eller tredje gången, eller kanske lite längre fram. Man får bara inte ge upp.

I M-magasin nr 15 läste jag ett reportage om Alzheimers. En sjukdom som ju även kallas för de anhörigas sjukdom.
Kvinnan i reportaget fick sin diagnos när hon var 54 år. I Sverige är 150.000 personer drabbade av den här sjukdomen. Cirka 10.000 är under 65 år. I dag finns ingen bot mot Alzheimer, bara bromsmediciner.
Men forskarna är optimistiska. Om 5 år kan det finnas en medicin mot Alzheimers sjukdom.
Jaa, låt oss för allt i värden hoppas det.


Ett litet glas rött vin varje dag kan skjuta upp eller bromsa Alzheimers sjukdom. Men det gäller att hålla sig till ett glas. Dricker man mer upphävs alla de goda egenskaperna.
Reservatol är en antioxidant som finns i rödvin. Reservatol finns alltså i röda druvor, det finns också i blåbär, lingon och tranbär. Tranbärsjuice är jättegott och lär även vara bra att dricka om man har problem med urinvägsinfektion. Dessutom är det nog svårt att överdosera det.

När jag handlar tjuvtittar jag ibland lite i skvallerpressen. Där kan man hitta en hel del intressant att läsa. Den här veckan bläddrade jag lite i Hänt Extra nr 1/2. Där stod att Tommy Körberg lagt av med alkohol och blivit av med en massa överflödiga kilon. Han har även fått en ny knäled i titan. Nu när han blivit lättare och ska stärka sitt knä, samt inte minst, ändrat sin livsföring har han börjat träna på gym. Foton på honom visar före och efter viktraset och träningen. Vilken förvandling!

Mikael Persbrant har också dragit ner på alkoholintaget och legat i hårdträning på gym med hjälp av en personlig tränare. Det har givit resultat. Wow! Nu matchar han sin Sanna som tränar och lever sunt.

Professor Leif GW Persson har deklarerat att han är vit från och med början av januari och fram till omkring midsommar. Det kan nog behövas för hälsans skull.
Det verkar som om gubbsen har tänkt till och tagit tag i sina liv (dåliga vanor). Duktigt!

Själv brukar jag, sedan några år, ta några helvita veckor då och då. Det är bra både för figurens och hälsans skull. Det går hur bra som helst. Jag ska göra likadant efter trettonhelgen.

I dag sitter vi som vanligt och njuter av nyårskonserten från Wien. Det är flera år sedan vi var var i Wien. Några dagar efter att vi kommit hem därifrån, brann Spanska ridskolan, men den byggdes ganska snabbt upp igen. Centralt i Wien vid Stefandom ligger Hofburg som är ett stort sandfärgat, underbart vackert slott med en stor park. Slottet har varit säte för otaliga kejsare och härskare. Idag är det den officiella bostaden för Österrikes president och är mycket mer än bara en byggnad. Det är ett stort område med massor av sevärdheter och jag skulle mer än gärna åka och besöka det igen. Inredningen är överdådig med mycket vitt och guld, stora vägg- och takmålningar i pasteller och fantastiska ljuskronor.
Nej nu blir det snart balett, det vill jag inte missa.
 
Site Meter