onsdag 30 december 2009

Klotis och kramen mellan mig och kvinnan i blått


Fiskelyckan uteblev för maken igår, han kom hem med bara en torsk, men det blev två fina fileer av den. Han hade haft en härlig dag på sjön och det var ju bra det.

Våra goda vänner Meta och Lars bjöd på middag igår, allt var mycket gott och det blev en trevlig kväll. Maken hade inga som helst problem med att hålla sig vaken. Han och Lars diskuterade smal- respektive bredspårig järnväg i Småland. Diskussionens vågor gick inte så höga igår, det var ganska vilsamt. Klotis som de bor hos, kom in och hälsade. Han är en storväxt norsk skogskatt som på det här fotot blir buren av Lena.

Jag har något som inte alla har - en husläkare som ger sig tid att lyssna. Hade jag bara haft honom från början så....... I morse gav han sig tid att lyssna igen. En envis infektion i öron, näsa och bihålor har hittills vägrat ge med sig. Det gör att jag sedan flera veckor tillbaka endast går på halvfart. Trist, jag har en efterhängsen hosta, spottar en massa äckelpäckel och är fortfarande lomhörd. Tyvärr måste jag ta en penicillinkur till, men jag är oerhört tacksam för att min läkare skrev ut den till mig.

Inger som jobbar på "Friskis" ringde som tur var och påminde mig om att jag skulle tjänstgöra idag. Mitt huvud var fullt med en massa annat, så det hade jag missat. Tyvärr kom jag för sent, men det får jag ta igen vid ett annat tillfälle.

När jag stod i kö på City Gross i eftermiddags fick jag en glad överraskning. Kvinnan framför mig tittade på mig och frågade sedan om jag inte var pärlan vid sundet. Så förvånad jag blev! Hon kände igen mig ifrån min blogg och talade om att hon läste mina inlägg varje dag. Vi var lika glada båda två över att ha träffats och gav varandra en varm kram framför den förvånade kassörskan. Tack för att du gav dig till känna du kvinna i vitt hår och blå jacka, förmodligen jämnårig med mig. Vi ses en annan gång. Än en gång TACK. Jag önskar dig ett Gott Nytt År.

Jag gick en liten runda och tog ett foto ut över havet strax efter klockan fyra i eftermiddags. Det är fullmåne nu så det kan kanske bli lite problem med sömnen i natt.

tisdag 29 december 2009

Middag hos Riksdagskvinna efter lååång fisketur



En av de lokala snöbyarna som SMHI varnade för kom över oss i förmiddags, men det var inget som blev liggande.

Vad tror ni att maken gör idag? Fiskar. Inte en vanlig fyratimmarstur, nej detta är en långtur på sju (7) timmar! Han var uppe vid femtiden i morse, fixade frukost, bredde mackor och körde hemifrån halv sju. Båten beräknas vara i hamn igen klockan tre i eftermiddag. Vädret har aldrig hindrat honom från att gå ut, varken ösregn, snöstorm eller drivis. Jag vet att de här långturerna går inte så ofta och eftersom maken är fri nu i mellandagarna fick han passa på idag.

Men - vi är bjudna på middag i Kvidinge klockan sex, det blir utan överdrift ont om tid. Jag menar, om det blev det fiskelycka så tar det ju en stund att ta hand om fisken, packa den och stoppa i frysen. Det är inte gjort i en handvändning. Sedan in i duschen och på med lite snygga kläder. Men han fixar det säkert - med min hjälp.

Jag är som vanligt chaufför (det är självvalt) och ska försöka hålla honom vaken över det Meta kallar "far-åt-helvete-kaffet". Det vill säga, när man fått kaffe och kaka någon gång vid midnatt, så går man hem. En inte allt för kvalificerad gissning är att maken kommer att ha en lååång sovmorgon i morgon.

Jag har varit och köpt en värdinnebukett till Meta, gula rosor som stöter i persika och moderatblå klockor. De röda rosorna var väldigt vackra men hade känts lite fel.

I affären finns en stor fågelbur med en massa fåglar, bland annat papegojor. Jag tog foto på en av dem, med tanke på Metas gäster i kväll kommer det förmodligen (som vanligt) att pratas och diskuteras en hel del.

Nu är det nog bäst att jag hoppar in i duschen och gör mig i ordning innan maken kommer hem. Han behöver säkert handräckning.

söndag 27 december 2009

Julafton och juldagen, samt lutfisk utan senapssås



.......och julen varar väl till påska. Nej det var inte sant och det var inte sant.........

Åtminstone inte hemma hos mig. Nyårsdagen plockar jag bort alla röda dukar och allt julpynt, vilket ju inte är så mycket hemma hos oss. De elektriska stakarna och min vita jie porslinsstjärna i köksfönstret får vara kvar över trettonhelgen, liksom utomhusbeslysningarna. Men sedan åker de också ner.

Julafton kom min son Robert och svärdottern Anna samt Annans mamma Aina hem till oss. Aina för ett kringflackande liv i juletid. Hon har tre döttrar och deras familjer att besöka, en i Karlskrona, en i Lund och så då Anna i Lerberget.

Makens stora och viktiga uppgift på julafton är att koka tomtegröten. Den åt vi vid lunchtid och som vanligt var den jättegod. Vi har ett stort keramikgrötfat som endast används till julgröten. Den rymmer mycket, men trots det så blev den blev renskrapad i år. Därefter tog vi alla en promenad för att gå ner gröten innan vi fortsatte hem till till Robert och Anna.
Julbordet åt vi hos dem på kvällen, och både maten liksom Annas hemlagade julgodis var som vanligt både mycket och gott.

Något som vi aldrig missar är Kalle Anka och hans vänner. Efter alla åren kan vi de flesta replikerna. Vi tittar också på Karl-Bertil Jonssons julafton. Måtte de aldrig plocka bort denna underbara julsaga.

Juldagen åt vi som vanligt fisk hemma hos Janne (maken) och mig. Vi hade 2,6 kilo lutfisk och en torsk som urtagen och utan huvud och fenor vägde 2 kilo. Till detta hade vi mjölig potatis, gröna ärtor och en stor gryta skånsk senapssås, gjord på Åsens gammaldags mjölk, vispgrädde, smör och mycket Möllers torrsenap, det ska kännas i näsan. Den är så god så att man kan äta den med sked. Eftersom vi alla fem uppskattar fisk blev det inte så mycket kvar att det var lönt att spara.

För många år sedan var maken och jag bjudna till ett av Malmös större och flottare hotell med många stjärnor. Det var julbord med övernattning. På detta julbord fanns "allt". Sill, ål och lax i alla möjlliga former. Dopp i grytan, olika sorters kål, skinka, fårfiol, rökt renstek, korvar, pastejer med mera, samt förstås risgrynsgröt, gottebord och kaffe och kakor.

Allt var till full belåtenhet ända fram till dess att maken skulle äta lutfisk. Då höll han på att få en brytning. Framdukat till den fanns endast vit sås och svartpeppar i en skål , men ingen skånsk senapssås! Kökspersonal tillkallades och så småningom kom det fram en liten, liten skål med skånsk senap till maken. Det var en riktig rysare som han aldrig glömmer. Maken åt av det mesta på julbordet, och när alla i sällskapet för länge sedan var proppmätta och väntade på att han skulle bli klar - så går han och hämtar en tallrik risgrynsgröt! Det var då han blev kallad för julbordets Rambo.

Med stigande ålder har han sansat sig vad det gäller julmaten. Han orkar inte lika mycket nu och det gör inte jag heller.


onsdag 23 december 2009

Brunkål, julklappsskinka och rosor till mig


Så ja, nu är brunkålen färdig, det stora stekgrytan blev full. Jag har givetvis redan provsmakat en portion. Sillen blev också bra, båda sorterna.

Av sin arbetsgivare fick maken en julskinka i julklapp. Vi tyckte båda att det var jättebra - men han blev besviken när leveransen kom. Eländes elände, den var färdigkokt! Alltså blir det inget skinkespad till dopp i grytan. Nu löser det sig ändå, han får skinkspadet från svärdotterns skinka (nu blev det nästan lite roligt). Dessutom ska jag koka rimmad oxbringa och rimmade revben, spadet av detta blandas, silas och kokas samman, så han ska få sitt doppespad.

Första julen jag firade uppe i Småland hos maken stod jag för julbordet och det var inga problem. Men, så var det ju den där nymodigheten med dopp i grytan. Det har jag inte van vid här i Skåne, att doppa några dagar gammalt bröd i spad. När jag skulle duka frågade jag om vi skulle ha djupa tallrikar, jag såg ju spadet som en klar soppa. Både maken och hans föräldrar höll på att vika sig av skratt. Det skulle man alltså inte ha. Nu vet jag hur man gör, men jag har inte lärt mig att uppskatta det ännu. Kokt kött är hur gott som helst, men blött bröd, nej tack jag avstår.

Maken kom precis innanför dörren, jag fick en underbar bukett med tio vintervita rosor. Jag har serverat honom en whiskey, det brukar han få när han kommer hem på fredag kväll. Nu ska han griljera skinkan. Det blir säkert bra.


tisdag 22 december 2009

Receptionsarbete, julpynt och sillinläggning





Klockan ringde redan halv sex i morse. Jag skulle vara på "Friskis" halv åtta och jobba några timmar i receptionen. Lokalvårdaren Paula var där och hade larmat av när jag kom. Den ena datorn klarade jag av att starta upp, men den som loggar in de som ska in på gymmet fick jag inte igång. Men så kom Jan-Erik, en av gyminstruktörerna, han tryckte på en knapp, så var det bara att logga in sig på den också.

När jag öppnade klockan åtta stod där redan några ivriga motionärer och väntade på att få komma in. Det är populärt att träna på morgonen, ja det är i och för sig folk på gymmet hela dagen, men inte så många som på eftermiddagen och kvällen. På morgonen och förmiddagen är det rätt så många "grå pantrar". Det yngre klientelet kommer på kvällstid, då är musiken mer ösig och volymen på den betydligt högre.

Alla funktionärer och ledare brukar få varsin julklappar. Så även i år. Det ett stort härligt badlakan i tjock vit frotté med "Friskis" logga i rött. Undrar om den håller färgen när man tvättar den i 60 grader.

I eftermiddag har jag julpyntat här hemma. Maken och jag är sparsmakade när det gäller julpynt, men det finns vissa saker som bara måste fram och upp. Först och främst det bedårande lilla luciatåget, gjort av bland annat en äggkartong och den fina tomten med stomme av en toarulle. Dessa konstverk gjorde min son när han gick på "lekis". Sonen är 45 år nu, så det här julpyntet har ju några år på nacken. Sedan hänger jag änglar i kristallkronan, det låter något, men lampan är ett arvegods. Röda juldukar och några tomtar. Det är speciellt en som maken hade med sig i boet. Klockor hänger jag lite här och var, jag har bland annat hängt en klocksträng i nyckeln till barskåpet. Ha, det går inte att smyga in där utan att det hörs.

I kväll har jag lagt in "Lenas currysill", lätt att göra och försvinnande god. I morgon ska jag steka brunkål så är det viktigaste på julbordet klart, alltså sillen och brunkålen.

måndag 21 december 2009

Bihåleinflammation, strokeenheten och lottovinst


Jag har varit förkyld och har även eventuellt haft någon form av influensa, samt dubbelsidig öroninflammation. Det började i mitten av november och hittills har jag inte blivit frisk från de här besvären. Jag har besökt vårdcentralen två gånger, senast för fyra veckor sedan. I dag gick det inte längre. Det kommer ut en massa gult, det sprakar i öronen och jag är lomhörd. Sedan ett par veckor har jag nervryckningar i vänster ögonlock, måste ofta blunda med det ögat när jag läser. En sköterska som jag pratade med påstod att det kan bero på bihålorna. Ringde vårdcentralen i morse och fick komma dit till min egen läkare på förmiddagen.

Nu har jag fått Cefadroxil Sandoz 500 mg, 20 kapslar för bihålleinflammation. Synd att jag inte kunde fått dessa tidigare. När jag varit på apotektet och hämtat min medicin körde jag och hämtade en lottovinst, den var bara på 80 kronor, så än så länge behöver jag inte anlita någon ekonomisk rådgivare.

I eftermiddags när jag stod och stekte sill, ringde en sjuksköterska från Strokeenheten på Helsingsborgs lasarett. Det var tre månader sedan jag kom in akut för en misstänkt stroke. Jag låg inne för observation i tre dagar. Enligt sjuksköterskan var det en mindre stroke och hon ville nu veta hur jag mådde och vad jag hade fått för hjälp efter det att jag blev utskriven. Hade jag fått hjälp av sjukgymnast och hade jag fått någon samtalsterapi, samt skriftlig information för strokepatienter med mig hem?
Nej, ingen ifrån vården har hört av sig. Det förvånade henne. Hon lovade att skicka mig information om vad som händer när man har fått en stroke.
Stroken har inte gått mig obemärkt förbi och jag har inte hämtat mig fullt ut ännu, men det kanske inte blir bättre än så här.

Nu tror jag nog att de som verkligen behöver hjälp också får det. Fysisk träning fixar jag själv på "Friskis", där jag vid behov kan få kvalificerad hjälp. Mental träning? Något som jag tror är mycket viktigt, är att inte tappa den sociala kontakten med vännerna.

Sillen är nu både stekt och inlaggd i ättika med kryddor och lök.
Jag hann med en liten promenad nere vid vattnet även idag. Det var kallt men nästan vindstilla. I kväll ser månen ser ut som ett komma på himlen.


lördag 19 december 2009

Henry Dunker, Camilla och Martin och en underbar solnedgång





Angående TVprogrammet Debatt om Tiger Woods otrohet och senare samma kväll på TV4 där Tiger Woods älskarinnor uttalade sig kan jag bara säga, var detta nödvändigt? Nej! Varför ödsla dyrbar TV-tid på Elins och Tigers äktenskapliga problem? Det vi eventuellt vill veta, har vi fått information om via tidningarnas löpsedlar.

Nu har jag varit på Dunkers och hämtat biljetterna till Jonas Gardell den 26 mars. När jag ska titta och framförallt lyssna på honom har jag precis fyllt 60++++++ år. Julen är ju nära så Henry Dunker hade fått på sig en tomteluva.

I veckan pratade maken med vår kompis Nisse som är en riktig machoman. Eftersom han enligt egen utsago är herre i sitt eget hus så bestämmer han själv om han ska diska eller damsuga först. Frun lägger sig inte i.

Det var riktigt kallt, minus tio grader och vindstilla, när jag tog maken med mig på en promenad vid halv tretiden. Först träffade vi på Kerstin och Bengt som vi stod och pratade med en stund. Därefter kom ungdomarna Camilla och Martin som också var ute och snappade frisk luft. Vi gjorde sällskap utmed havet och njöt av den underbara vyn över havet. En stund senare var solen var på väg ner och som så många gånger förr var det var en enastående vacker solndgång.











torsdag 17 december 2009

Glittrigt After Dark. pedofilpräst och julbord på Sundsgården





Fotot överst är på mej och min svärdotter, hon har självlockigt hår och mitt är naturligt spikrakt och även naturligt viltfärgat.

Det snöade ymnigt och var ruskigt halt när vi körde in till Konserthuset i går för att titta på After Dark. Vid en ny rondell strax innan man vänder till vänster mot Sofiero, såg vi en bil (en van) som hade kanat ner i ett dike. Jag hade tur och hittade en parkering på Drottninggatan så vi behövde inte gå så långt.

Vi bjöds på en härlig föreställning som lockade till många skratt. Massor med glitter, glamour och killar som var ursnygga som tjejer. Vägarna var fortfarande inte plogade när vi körde hem vid tiotiden så det gällde att vara lätt på (pedal)foten.

I dagens HD läser jag om en präst i 60-årsåldern som är anhållen, misstänkt för våldtäkt mot barn och även två fall av sexuellt ofredande! Han hade förgripit sig på barnen utomlands. Trodde han kanske att det skulle gå att klara sig undan rättvisan, för dessa allvarliga och vidriga brott om de begicks utomlands? Eller tror han sig vara oantastlig bakom prästkragen? Vet han inte att Gud ser allt? Men relationen till han ovan there kanske inte är så bra.

Sundsgårdens Folkhögskola bjöd oss elever på ett läckert julbord idag. Vi började klockan tolv. Som vanligt äter jag mig mätt på sillen, men jag lyckade även klämma ner både lite brunkål, en köttbulle och några småbitar revben. Kaffet och några bitar godis efteråt satt bra. Sedan satt vi och pratade om allt möjligt, Ylva, Lisa och jag kom inte därifrån förrän klockan var halv tre.

En av våra klasskamrater tyckte att Lisa och jag har syskontycke! Själv kan vi inte se annan likhet än att vi båda är långa. Jag bad Ylva ta ett kort på oss. Visst ser vi ut som maträtten black and white.

När vi lämnade Sundsgården körde jag in till Knutpunkten, bytte mitt busskort till ett nytt jojo kort som jag fyllde på med 200 kronor, det kan vara bra att ha. Därefter körde jag vidare till Dunkers där jag reserverade två biljetter till Jonas Gardell den 26 mars. Den ena platsen var i mitten på rad tre och en precis bakom på rad fyra. Får se vem jag ska ta med mig. Hade några ärenden att uträtta på Väla också, men jag orkade inte med det. Får se om jag tar det i helgen.
Julmaten gör sig påmind. Den var god, men man blir törstig av den, så nu jag har druckit två koppar te och en flaska mineralvatten.
I kväll ska jag titta på Debatt på TV1 kl 22.00, Anna Anka medverkar och uttalar sig om Tiger Woods. På TV4 kl 22.40 talar en av Tiger Woods älskarinnor ut. TV måste tycka att det här är en stor nyhet värd att satsa tid och pengar på - och vi tittare är så klart nyfikna och inte sena att hänga på. Visst är vi lite gamiga.






När jag körde hem tog jag vägen ner om hamnen. Redan före klockan fyra började det skymma. Snön låg så vackert på stenarna så jag var tvungen att gå ner och ta några foton.






tisdag 15 december 2009

Läsarreporter på HD. Misshanlad väninna? After Dark

När jag så småningom får hjälp med att köpa en ny dator och se till så att min rauter fungerar - ja, då blir livet betydligt enklare.
Jag har inte kommit in på min dator förrän nu ikväll.

I kväll har jag besökt Helsingborgs Dagblad. Jag var inbjuden till till en fördjupad träff för läsarreportrar. Det var ett initiativ som genomförs i samarbete med Högskolan i Halmstad. Mycket intressant. Vi åtta som deltog har en massa erfarenhet ifrån olika arbetsområden och många olika fritidsintressen. Sammantaget har vi en hel hög med med bra-att-ha-kunskap.

Vi gick hem med varsin fin julklapp. Vi kunde välja mellan en härlig frottehandduk eller en paraply och ett USB-minne. Alla med HD´s logga.

I söndags, när jag tog en promenad med mina stavar till Höganäs, mötte jag en bekant som jag inte träffat sedan tidigt i höstas. Jag mötte henne med solen i ögonen men jag kunde inte undgå att se att hela hennes ansikte var fullt av blåmärken och hon gick försiktigt, som om hon hade ont. På armlängds avstånd från henne gick hennes man. Vi hälsade och bytte några ord men hon stannade inte som hon brukar. Jag vet inte var hon bor men det ska jag ta reda på. Jag har sett henne med blåmärken tidigare. Vi har tidigare bara träffats hos en gemensam väninna som nu är död sedan flera år tillbaka. Jag vill veta om den här kvinnen med blåmärkena mår bra och om inte gör det, varför?

I morgon ska jag tjänstgöra på "Friskis" några timmar. Halv sex ska jag vara hos min son och svärdotter. De ska bjuda på fisksoppa. Sedan tar jag svärdottern med mig till Helsingborgs Konserthus, vi ska titta på After Dark.

Det blir till att plocka fram de högklackade, svarta över-knäet-mockastövlarna Nånting urringat, slitsat och/eller genomskinligt. Eller också ett par långbyxor och en kavaj. Ja, det blir det nog.

söndag 13 december 2009

Luciamorgon


Strax före klockan sju gick vi ner och tände både julstjärnan i köksfönstret och de elektriska stakarna samt några levande ljus, därefter intog maken och jag, iklädda mysoveraller, varsin soffa. Vi tittade på TV1 som sände Luciafirandet från Växjö domkyrka. Det var både storslaget och stämningsfullt. Maken var dock lite besviken. Han ville se snö, slädfärd med bjällror och ett och annat barn klädd som tomte eller pepparkaksgubbe, det blev inte något av det i år, men han får säkert se det något annat år.

Jag har också varit Lucia med likadan luciakrona som dagens lucia. Det var på Sorgenfriskolan i Malmö. Jag hade ett stort följe med tärnor och stjärngossar som följde mig. I aulan fick jag ensam sjunga bland annat "Det strålar en stjärna". På den tiden hade jag en stark sopranröst.

Efter lussefirandet på TVn körde vi som vanligt till Kakboden i Höganäs och köpte nya bullar, idag blev det också några lussekatter.

Det var en alldeles enastående vacker Luciamorgon. Helt vindstilla och en himmel som rodnade i ljust violett. Det var vid halvniotiden och solen var på väg att spricka igenom.

lördag 12 december 2009

Datorh-e, fisk och nytvättad bil igen



Yes! Nu gick det, jag kom in på min blogg. Jag blir nog på att köpa en ny dator, den här har j-ats med mig tillräckligt länge nu. Nu får jag mejl i två exemplar och de jag skickar går ut i två exemplar, och dessutom inte samma dag. Man kan få spader för mindre.

Maken hörsammade inte min önskan om en stor kogetorsk. Den han kom hem med var inte tillräckligt stor så den fileade han, de tre vittlingarna han drog upp blir lagom att steka till en måltid. Sen drog han även upp 70 sillar. 20 har jag fryst in för att ha till inläggning. De andra ska snart in i röken.

Jag fick bassning för att jag skitat ner min bil. Maken tvättade den förra veckan och nu blev han på att tvätta den igen.

I kväll ska vi äta fläskestek. Jag ringde min skolkompis Inger som bor i Viken, och frågade om hon ville äta med oss, det ville hon gärna - men hon skulle iväg på kalas. Ett av hennes barnbarn har fyllt 8 år så det var klart att hon skulle dit på uppvaktning, han skulle få en Michael Jacksonskiva. Jag vet dessutom vad han ska få i julklapp, men det tänker jag inte tala om.

Frisk av fisk och respons på min blogg

Hela veckan har maken varit förkyld och hostat, mest på nätterna. Jag förutsatte att han skulle hålla sig inne i värmen och ta det lugnt nu i helgen - men icke.
I morse kravlade han sig ur balen klockan fem, hur pigg som helst. Vad var det då som drog? Fisket så klart! Han satt här nere i köket och njöt av nylagat kaffe, kokt ägg och mackor, läste tidningen och lyssnade på radion, och mådde bevisligen hur bra som helst. Förkylningen var försvunnen som genom ett trollslag.
Innan han gav sig iväg kom han upp till mig med tidningen. Fisketuren är slut nu klockan tolv, får se om han har lyckats få upp någon torsk, det har jag i alla fall beställt.

Jag är så glad och tacksam att min blogg läses. Annika mejlade mig i går kväll. Hon tränar på Lifestyle på kvällarna och sa att det då kan vara kö till maskinerna. Hon är helnöjd med Lifestyle, det är säkert också alla de andra som tränar där. Vill man träna där utan att trängas gör man förmodligen det på dagtid. De som tränar senare på eftermiddagen och på kvällstid kanske har ett jobb att sköta. Det har ju inte jag. därför är det trevligt att träffa andra (grå pantrar) när jag tränar.

Nu har båten kommit i hamn så jag ska ringa maken och höra om han har haft någon fiskelycka idag.

fredag 11 december 2009

Designgym eller "Friskis" och insändare på HD




Jag besökte ju designgymmet Lifestyle igår och blev väl mottagen av en tjej. Hon jobbade både på kontoret och skötte städningen, men det behövdes nog inte fler personal för där fanns inga motionärer.

Själv var hon inte klädd för någon fysisk aktivitet, utan gick i jeans, blus och i strumplästen. En tröja med gymmets logga och ett par gympaskor tycker jag hade passat bättre. Usch, nu lät jag som en gnällig gammal tant, och det är jag definitivt inte - gnällig. Jag introducerades i cirkelträning, det vill säga att man går runt på olika stationer. En stor lampa lyser rött när man ska gå till nästa maskin och grönt när man börjar övningen. Det gäller att sno sig på så att man hinner göra några repetioner.

Det kändes ödsligt och lite kusligt ensamt för där var bara jag och en kille som tränade med fria vikter. På hela anläggningen var vi alltså bara två personer, förutom tjejen som satt på kontoret.

I ett rum (kommer inte ihåg om det var i källaren) kan man köra ett pilatesprogram, man följer en instruktör via en skärm på väggen. Ingen kollar och tillrättavisar dig om du gör fel. Hur kul är det att så där alldeles ensam?

I källaren provsatt jag en bastu med infravärme som sades förbränna fett, man satt där med både träningskläder och skor på. Här ska brännas fett tänke jag och satt där i 20 minuter innan jag tröttnade, men jag måste ju säga att jag föredrar en vanlig bastu, där jag får svettas.
Jag avslutade med att gå in i ett rum som enligt skylten utanför är ett "Anrum och mental träning". Där slog jag mig ner i en av massagefåtöljerna. Jag hade behövt en liten instruktion hur man ställer in den. Jag blev rejält knådad, men rätt inställd är den säkert hur skön som helst. Under tiden man sitter där kan man titta på en skärm som visar ett naturmotiv med rinnande vatten och en röst som talar om för en hur man ska andas.
Jag måste klargöra att det absolut inte var något fel på mottagandet jag fick, lokalerna, maskinerna, bastun (?) eller Andrummet. Men - ska jag besöka detta hälsotempel igen? Nej, nej nej! Detta var inget för mig, jag kommer att fortsätta på "Friskis". Jag vill ha folk omkring mig. Där finns en positiv stämning, många motionärer i alla åldrar och på alla tider. Där finns också ett stort utbud av aktiviteter, och något som jag tycker är väldigt viktigt, alltid tillgång till utbildade instruktörer och värdar, som alla är klädda i "Friskis" fräscha loggokläder. Här går ingen i strumplästen.
Till slut, jag såg inget anslag om fotoförbud så jag antog att det inte gjorde något att jag tog foto på bastun och Andrummet. Det var verkligen fint och värt att visa. Jag hade naturligtvis inte gjort det om där funnits folk.
Den 9 december läste jag en insändare om "Kungen och vargarna". Jag skrev ett svar på den och i dag den 11 december kom den in i HD, det gick snabbt. Läs gärna"Kungen får tycka vad han vill". Jag skrev under signaturen "En undersåte".


torsdag 10 december 2009

Kungen, vargarna och Lifestyle

Igår var jag utestängd från min blogg. Jag kom inte in, snacka om att bli frustrerad. Här satt jag och hade skrivit om en insändare i HD i går. Det var Roland Gudmundsson som skrivit om "kungen och vargarna". Den tyckte jag var så knasigt så jag var tvungen av bemöta den. Jag fick iväg mitt svar till HD. Sedan var det stopp, kunde jag varken spara det eller sända det jag skrivit på min blogg. Undrar om där satt en liten liten kompis till Roland i min dator och höll emot.

Hur som haver, nu ska jag göra mig redo för att besöka "Lifestyle som enligt reklamen är ett designgym utöver det vanliga. Här är träningen roligare, effektivare och lättare."
När jag kom ut från City Gross i förrgår stod det en tjej och delade ut en lapp där det stod att alla har rätt att prova gratis, detta värdekort gäller som betalning för ett träningstillfälle och är värt 200 kronor.
Lifestyle har funnits i Höganäs cirka ett år och har tidigare gått ut med andra erbjudanden. Det ska bli intressant att se deras utbud och jämföra kostnaden med "Friskis".

tisdag 8 december 2009

Skolavslutning med en skock 55+lucior och kungafamiljen





I dag har vi haft skolavslutning. Det var sista dagen på Sundsgården den här terminen. Den avslutades med att 55+klassens teatergrupp uppförde ett litet julspel för sina klasskamrater. Av alla skratt och applåder förstod de säkert att vi uppskattade deras framförande.
Här knusslades det minsann inte med bara en lucia. Alla fick vara ljusdrottning. Kungafamiljen fanns också representerad, mycket väl fångat.

Jag har aldrig tidigare längtat efter att ett skollov ska gå fort, men nu ser jag verkligen fram emot vårterminen. Vi har så mycket roligt framför oss. Bland annat en skolresa till Krakov i Polen.
Men först ska jag naturligtvis njuta av samvaron med make, son, svärdotter och hennes mamma. Son och svärdotter var här tidigare ikväll. Han behövde klippa håret, så det var bara att plocka fram frisörpallen. Frisyr? Nja, det blir inte så mycket med det. Jag ställer in klipparen på 3 mm, sedan är det bara att göra snygga kanter. Ögonbrynen tog jag också den här gången.

måndag 7 december 2009

Språkförbistring

Språket. Vilken underbar gåva, att verbalt kunna uttrycka sig så att folk förstår varandra - i bästa fall.
Jag tycker att det är jätteroligt att prata med folk, även om jag inte kan språket. Jag brukar kunna göra mig förstådd och förstå vad andra säger, men det kan ta en stund. Maken däremot tillhör den tysta typen - om han inte fått något under västen förstås. Då pratar han gärna, både högt, länge och omständigt.

En väninna till mig påstår att hennes man har ett mustigt språk. Eller det är nog snarare så, att det uppstår brister i språket vid vissa tillfällen. Han säger till exempel ofta traktorajävel, det är när den fastnat i leran på en åker. Hunnajävel kallar han sin jakthund när den inte kommer på inkallning. Harajävlar är det innan de fallit för ett skott. Nu är den här mannen ingen rå sälle, tvärtom är han emellanåt riktigt blödig. Det är därför han inte längre jagar, och sina hundar har han alltid behandlat lika ömt och kärleksfullt som sina barn.

Ack så väl jag känner igen det där med mustigt språk. Det vill säga, att maken har samma brister i språket som min väninnas man.

Har ni föresten sett när sydeuropéer pratar? Underbart! Dom använder hela kroppen. Undrar om det bara blir små små rörelser när dom viskar.

Jag kan till exempel ingen franska, men visst låter det språket sensuellt. "Rätt" mansröst skulle säkert kunna läsa börsnoteringen på franska så att jag får rysningar längs ryggen. Det tror jag inte att en käck norrman skulle klara av.

Vi brukar tillbringa våra sommarsemestrar i Österrike. Det var föresten där som maken fick en servitris att se ut som en fågelholk i ansiktet. (Det är nu många år sedan.) Hon frågade honom vänligt om han ville ha sin sallad mit oder ohne (= med eller utan) dressing - och han svarade oder! Efteråt skyllde han på trötthet och värme. Ok, han var trött och det var varmt, men ändå.

En annan mig närstående person undrade hur jag så självklart kunde höfta till med en eller flera stunden! Nu vet hon att stunden på tyska betyder timma.

Det kan heller inte vara lätt, att som utlänning göra sig förstådd på svenska. Jag tyckte att han var fiffig som vände upp och ner på flaskan och sa, "titta bara slut kvar". Det kan man inte missförstå. Lite svårare är det kanske att förstå frågan, "spelar du bänkpress"? Fast, står man på ett gym är det ganska självklart vad han menar.

Min son köpte ibland kebab på ett ställe som har en jättetrevlig kock. Han frågade en gång leende, "ska du äta den här eller i påsen"? Tja.....

Undrar egentligen hur många det är som hållit god min när jag varit utomlands och försökt förklara mig eller frågat efter något? Säker många. Några gånger har vi blivit överraskade när vi fått in den mat vi beställt på restauranger. För det mesta dock positivt.

Till slut så hoppas jag att den utländska kvinna, som frågade mig på apoteket om jag kunde hjälpa henne att välja en smärtsam tablett, blev nöjd med sina Panodil.

söndag 6 december 2009

Tjejjer utövar fysiskt våld med is och golfklubba


En bock igen?!

Ja, det sägs ju att de gamla bockarna har de styvaste hornen.

Den levande legenden Paul Anka har begärt skilsmässa från sin fru, svenska Anna Åberg bördig från Skånska Bjuv. Han orkade väl inte längre med den blonda vältränade valkyrian.

I slutet av förra året kastade Anna is i huvudet på Paul med en sådan schvung att han fick en blodutgjutelse. Det måste ha varit rejäla isbitar.

Men jag kan förstå om hon blev psykad. Tänk er själv att ständigt behöva lyssna när han sjunger samma gamla låt om och om igen.

Fast hon har ju själv valt jobbet, som är att vara hans fru och att ständigt serva honom. Den lille mannen med silikonrunda kinder, med hårintransplantat och med ständigt solbränna (har jag läst i skvallerpressen).

En annan svensk tjej som det just nu pratas mycket om är Elin, som ser ut som en vitblond huldra, hon är gift med golfesset Tiger Woods. Elin har blivit riktigt rejält bedragen. Enligt Kvälls Posten, som maken envisades med att köpa idag, lär Tiger ha haft inte mindre än nio (9) älskarinnor! Klart att hon blev fly förbannad när hon kom på honom. Jagade och bankade på honom med en järnklubba så att blodvite uppstod. Hon skulle valt drivern istället, den tar nog bättre.
Nu är jag ingen anhängare av att bruka våld för att lösa konflikter - men det kan jag ju ärligt deklarera, om någon skulle göra mig riktigt illa, då skulle jag försöka se till så att det sved ordentligt, fysiskt eller psykiskt, på denne någon.

lördag 5 december 2009

En förnyad maskinpark och bocken på Fredriksdal



I dag har vi lämpat av vår gamla tvättmaskin på tippen. Där ser det ut som en vitvarukyrkogård med alla uttjänta maskiner.

Nu är den nya är installerad och provkörd några gånger och fick betyget med beröm godkänd.
När jag stod och stekte sill ikväll, som vi sedan åt med potatismos, mjukstekt lök och lingonsylt till, sa jag till maken, jag undrar om Carolina Gynning brukar steka sill till sin kille. Vem är det sa han, uppriktigt ovetande, och hällde upp varsin Malteser aquavit till oss, en god snaps som vi hämtat hem från Tyskland.

Carolina har tydligen inte gjort något större intryck på honom, inte som bystdrottning och definitivt inte som konstnär.

Ok, han har inte sett hennes alster men det har jag. Jag vet att det är något som han inte skulle köpa och hänga upp på någon av våra väggar. Vare sig han eller jag vill vila ögonen på, till exempel en naken tjej som sitter och skrevar, med ett stort grishuvud på det stället där en baby brukar komma ut. Tavlan kostade 28.000 kr (jag kan ha fel, det var kanske den som kostade 38.000 kr) snuskigt mycket pengar som Carolina Gylling själv sa.
Nu ska jag ut i tvättrummet och hänga en maskin tvätt till. Den nya maskinen har verkligen resurser.
Sent i eftermiddags besökte jag Fredriksdals julmarknad, var det fullknökat med folk. Jag sprang på min (nya) skolkamrat Anita. Som medlem i Röda Korset står hon i en av affärerna på området och säljer bland annat karamellstrutar och tvålar alla tre dagarna som maknaden pågår.

Jag var inne i ett av stallarna och fotade några bockar. Eftersom jag inte har något foto på Carolinas kille så får ni titta på en av dessa. Likheter? Det har jag över huvud taget inte tänkt på.

torsdag 3 december 2009

Tvättmaskin, vattenkokare och nässköljare



Dagens tema är vatten.

Vår 20 år gamla Miele tvättmaskin la av i fredags och vår vattenkokare, även den med rätt många år på nacken, hade gjort sitt. Den var irriterande långsam och vattnet blev inte tillräckligt varmt. Dessutom var den inte längre snygg.

Så, efter att ha tittat runt i några affärer körde jag till ELON på Berga. Där tog försäljaren Marie Bladh hand om mig. Hon fick sälja både en ny tvättmaskin till mig, samma märke som den gamla, och en Electrolux vattenkokare. Den har blivit bäst i test.

Nu hoppas jag att även den nya tvättmaskinen ska hålla i 20 år. Då är jag 85 år - om jag lever, och överlåter då så gärna tvättandet till någon annan.

I eftermiddags var jag och klippte mig. Frissan Annika, som läst om min långdragna förkylnining, tipsade mig om nässkjölning med ljummet saltvatten. En sådan nässköljare skulle du skaffa dig sa hon. Ja men en sådan har jag redan, en riktigt snygg i glaserad keramik, fast på hyllan gör den ju ingen nytta. I kväll ska jag koka upp vatten med salt och skölja näsan med den.

Kan någon dra sig till minnes en tid då det inte var ont om pengar och tiderna inte var hårda?
Ralph W. Emerson




onsdag 2 december 2009

Mat-Tina Nordlund, hennes bebis och jag på örat


Klockan åtta i morse ringde jag till vårdcentralen. När jag efter några turer blev uppringd av doktor Niels förklarade jag att jag fortfarande hade öron-näs- och halsproblem. Fick remiss till öron akut på lasarettet. Ombyggnation gjorde att man fick gå en bra runda runt huset. Jag behövde bara vänta drygt två timmar innan jag fick komma in till doktor Irene. Hon tog hals- och näsprov för odling samt skrev ut, som hon sa, effektivare cortisonnäsdroppar än dem du har fått tidigare. Hoppas nu verkligen att de hjälper.

När jag var på väg ut stod där en mamma med en baby i famnen. Alla sittplatser i väntrummet var upptagna. Båda två såg lika olyckliga ut. När jag skulle passera henne tittade vi på varandra och jag sa, är du.....? Ja, sa hon. Jag tittade på babyn och sa, jag hoppas att han inte har ont i öronen. Nej sa hon, han har svalt något som han inte skulle. Du ska se att det inte är någon större fara sa jag och klappade henne på armen, sa hej och gick. Vem mamman var? Tina Nordström (matTina).

Natten som gick var det fullmåne och riktigt kallt, vår termometer stod på minus 5,9 grader. Nu visar termometern bara minus 0,5 grader, men det blir nog kallare i natt.
Jag har precis varit ute och tagit ett foto av makens reträtt. Den är så fin med en slinga som löper runt hela taket. Här ser man bara knappt halva reträtten. Den lilla gula byggnaden till vänster är hans egenhändigt byggda rök. Ur den har det kommit mycket gott, både kött och fisk. Röken är en kopia av den som står i hamnen i Mölle. Makens har dock fler finesser som till exempel, ventilationslucka, elslinga, termometer, rostfria galler och en riktig järnlucka (som har suttit på en gammal järnspis) till behållaren där han har spån och ved.
Med anledning av besöket på sjukhuset idag.
Mycket få människor lever idag - de flesta gär förberedelser för att leva i morgon.
Johathan Swift

tisdag 1 december 2009

F&S, Af, AMS, FAD, FFD, Fi, SKBR och fhs

Förkylningen som jag fick för ca en månad sedan frodas fortfarande. Det vill säga att jag fortfarande är lomhörd på båda öronen, för närvarande är det höger öra som vätskar, för några dagar sedan var det det vänstra. Måste ständigt gapa för att det ska spraka till i öronen. Om två dagar är penicillinet slut, är det inte bättre i morgon så ringer jag vårcentralen.

Jag tjänstgör i receptionen på Friskis & Svettis i morgon. Idag kom ett pressmeddelande som talade om att F&S i Höganäs nu har fått sin 3.000:e medlem. Det betyder att 12,8%av kommunens invånare nu är medlemmar i F&S. Det är den största idrottsföreningen i Höganäs och det finnas förmodligen alltid något i det stora utbudet av aktiviteter som passar. Dessutom finns det ju så många trevliga funtionärer (jag är en av dem), som alltid finns till hands, i receptionen och på alla de olika passen.

Har ni tänkt på så lätt man förknippar några bokstäver med något som man ofta kommer i kontakt med. Ta till exempel AF. Jag tänker i första hand på Arbetsförmedlingen eftersom jag arbetat inom AMV = Arbetsmarknadsverket i 25 år. Men AF kan också vara en förkortning av Akademiska Föreningen. De som kom till Af och ville ha AMS visste nog inte riktigt vad de ville ha. AMS = Arbetsmarknadsverket.
Vi hade naturligtvis våra egna förkortningar när vi skrev i de arbetssökandes journaler. FAD = första arbetslösa dagen. FFD = första friska dagen. Sedan fanns det en del tecken som man inte bör tolka.

Fi som jag läste om idag var en förkortning av finansinspektionen. Fi kunde också ha betytt Feministiskt initiativ. Inget som jag känner att jag just nu skulle rösta på.
För många år sedan när jag tillhörde SKBR = Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, hade den fi en helt annan betydelse. Vi talade då om den lede fi. Undrar om han fortfarande finns?

Citatet: "Den som kan något gör det, den som inte kan något undervisar".
George Bernard Shaw

Han hade inte helt fel - men det var ju synd att han aldrig fick träffa några av dagens duktiga lärare, bland annat en och annan på Sundsgårdens (fhs) folkhögskola.









I dag stötte jag på Fi vilket i det här fallet betydde Finansinspektionen. I valtider förknippar jag naturligtvis Fi med Feministiskt initiativ. När jag var med i SKBR = Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund hade fi en helt annan betydelse. Fi var nämligen den lede fi = fienden.
 
Site Meter